Stöttar språkutvecklingen

När en vuxen visar att hen lyssnar blir barnet mer intresserat av att prata. Den vuxne kan då passa på att bekräfta och bygga ut det barnet säger. Om barnet säger ”Jag ramlade och slog mig” och pekar på sin armbåge så kan den vuxne säga ”Å, så du ramlade och slog dig på armbågen”. Då lär sig barnet nya ord och förmågan att bygga ihop nya typer av meningar växer. Det gäller att den vuxne utvecklar det barnet säger på en lagom nivå, precis lite över det barnet klarar själv, så att det är lite mer avancerat men ändå inom räckhåll för barnet.

Bygger upp självkänslan

Det är viktigt att barn får sätta ord på sina känslor för att stärka självkänslan. På samma sätt som när den vuxne utvecklar det barnet säger, kan den vuxne hjälpa till med ord för olika känslor. Om barnet säger ”Han var dum” så kan den vuxne säga ”Och hur kändes det för dig?” Om barnet svarar ”Vet inte” så kan den vuxna säga ”Blev du ledsen eller arg?” Den vuxna kan också visa vad orden betyder om det behövs.

Stärker anknytningen

Att sitta nära sitt barn i lugn och ro och prata är ett av många sätt att stärka anknytningen. Det känns tryggt och barnet känner sig sedd och lyssnad på. Ögonkontakten, närheten, den vänliga tonen i rösten och uppmärksamheten som barnet får under pratstunden stärker känslan av samhörighet. När den vuxne vill höra på vad barnet har att säga, även jobbiga saker, så ökar känslan av att barnet kan dela sina känslor och tankar med den vuxna, och få hjälp om det behövs.

Uppmuntrar motivationen

I både skola och arbetsliv är det en fördel att känna att det är värt att anstränga sig för att lära sig något. Om ett barn får hjälp att fokusera på processen mot att lära sig och utvecklas så är chansen större att de själva får inställningen att ”Om jag kämpar och försöker så kan jag lära mig nya saker”. Det kallas dynamiskt tankesätt. I Sagan om dagen finns två sidor som handlar om att kämpa och att lära sig.